Biscaya och Galicien 6 – 18/8, 2009

Biscayabukten 6 – 8 augusti
Väderprognoserna lovar nordliga vindar – idealiskt för oss - de närmaste fem, sex dygnen, så det gäller att se till att komma iväg så fort som möjligt. I de flesta andra reseberättelser vi läst har man varit tvungna att invänta rätt väder flera dagar, ibland upp till flera veckor. Och här kommer vi inglidande på ett bananskal och får lagom stark vind från rätt riktning serverat som på ett fat första dagen!
Med dessa fördelaktiga vindar räknar vi med att seglingen över Biscaya kommer att ta maximalt två och ett halvt dygn och eftersom vi vill komma fram då det är ljust bestämmer vi oss för att starta avfärden på morgonen.

Torsdagen den 6 augusti kl 9.15 kastar vi loss från Camaret-sur-Mer, tillsammans med två andra svenska båtar - Bonnie och Aura från Stockholm – och styr mot La Coruna i den spanska provinsen Galicien, den logiska hamnen att angöra.
Vi seglar ut ur Bretagnes skärgård med dess vackra vyer och det dröjer inte länge innan vi inte längre ser land i någon riktning. Efter någon timme hissar vi gennakern och forsar fram i bra fart!
Vi delar in oss i tretimmarsvakter, vilket faktiskt blir ganska bekvämt. Vi sover nog mer nu än tidigare under resan.

Den karga naturen utanför Camaret-sur-Mer

























Vädret blir lika fint som vi i våra vildaste fantasier kunnat drömma om, till och med fullmånen blir sällskap under nattvakterna.

Solnedgång den första kvällen














Vi får också annat sällskap under nattvakterna; stora stim med delfiner kommer svepande längs båtsidorna och hoppar upp i luften. Det blir en vacker syn mot den starkt lysande fullmånen. Delfinerna kommer tillbaka i gryningen också så att vi får möjlighet att få med dem på bild.

Lekfulla delfiner slår följe en stund














Den andra dagen blåser det för svagt för att segla och vi blir tvungna att starta motorn. Hela överfarten blir helt odramatisk och ett bestående minne blir Elis Chili con carne som avåts både som lunch och middag under dessa dygn.

Elisabeth, skaparen av den goda Chili con carnen





















Lördag morgon siktar vi land och några timmar senare lägger vi till i den inre, äldre hamnen mitt inne i La Coruna. Klockan är nu 13.30 och resan tog sålunda ca 52 timmar, dvs en genomsnittsfart på 6,7 knop, vilket får betraktas som fullt godkänt.

Bijou på trygg plats i La Coruna.....................................och numera med spansk gästflagg















La Coruna 8 – 12 augusti
Nu kändes det skönt med en dusch och därefter en första orientering i La Coruna, vilket är en ganska stor stad. Nu var det plötsligt solsken och varmt och fleecetröjorna behövde inte längre användas mitt på dagen. Middagen intogs på det stora torget och det var trevligt med omväxling till Chilin.

Nästa dag var det dags för storstädning av Bijou, både inne i och utanpå, och hon sken åter vackert mot oss på kvällen.

Vi hade ännu inte sett till Bonnie och Aura och gick därför bort till den nya hamnen för att leta efter dem. Det visade sig att de inte hade haft en lika bekväm resa som vi. Aura hade fått en stor plastpåse i propellern och deras skeppare var tvungen att dyka ner och skära loss den. Bonnie hade studsat över någonting mitt ute på Biscaya. Eftersom det är flera tusen meter djupt där och det saknas några grund, måste det ha varit något annat de studsat på. Enligt navigationsvarningar som sänts ut skulle en fiskebåt ha förlist och ligga någon meter under ytan. Men det är ju nästan helt osannolikt att de skulle ha kunnat råka köra på denna….eller?
Besättningen på Aura hade dessutom haft allvarlig sjösjuka, vilket inte gjorde saken bättre.

Kvällstur på byn

























Dagarna gick snabbt i La Coruna. Vi cyklade runt och bekantade oss med den vackra staden, uträttade diverse internetärenden och kopplade av i största allmänhet.

Badstranden i La Coruna...............................................En liten cykeltur på stan


Typiska inglasade balkonger















Det drog ihop sig till att lämna vår trygga plats i La Coruna och vi passade på att fylla skafferiet innan vi drog iväg söderut.

Bunkring av mat och dryck inför vidare äventyr














Diverse Galiciska hamnar 12 – 18 augusti
Äntligen dags att kliva ur fleecen. Vi kom till Camarinas som nästa hamn och där tog Anders första doppet. Nu känns det som vi mött sommaren; vi fick t.o.m. använda regntältet som solskydd.
Nu följde ett antal natthamnar för ankare. Det är en härlig känsla att ligga i fritt vatten och guppa omkring. Dingen kom nu till användning för att ta oss in till land.

Bijou för ankare utanför Camarinas...............................Elisabeth på tur med dingen















Vi besökte ett antal av Galiciens s.k. Rias som är långa vikar/flodmynningar med större el. mindre byar. Husen är väldigt speciella med vackra stuckatur- liknande verandor i trä.

Kvällstur i Ribeiro














Isla Cies
Vi besökte också en fantastiskt fin ö- Islas Cies – som var en camping o- utflyktsö för många fastlandsbor.
Vi låg för ankare tillsammans med många andra och tog en tur upp till toppen på ön. Vädret håller i sej
med sol och svaga nordliga vindar. Mönstret är; dimma och stiltje fram till kl 13 då vinden och solen kommer. Sedan blåser det lagom 4-5 timmar innan det blir stilla igen. Så det blir en blandning av radar+
motor, segel några timmar och sedan motor in i hamn.

Utsikt från toppen av Isla Cies













En trött Roger................................................................och en nyfiken Elisabeth













Vi ankommer till Portugal
På tisdag 18 aug angjorde vi Portugal; Viana do Castello. Vackert språk förutom att alla verkar prata bra engelska. Det skall nog gå bra att ta sej runt här. Just här skall det bli en festival till helgen så staden är smyckad med allehanda ljus och dekorationer, men vi har nog inte tid att stanna till dess….

Portugisisk gästflagg upp..................................................Viano do Castelo by night

Brev 2: Oostende – Camaret-sur-Mer 23/7 – 4/8, 2009

Oostende – Calais 23 – 25 juli
I Oostende decimerades besättningen i och med att Berit och Filip mönstrade av.
Nu var det dags att äntra Frankrike, och vi började med att styra kosan mot Dunkerque, med all dess krigshistoria från andra världskriget. Vi hann dock inte penetrera denna på djupet eftersom vi anlände sent på kvällen och drog iväg därifrån tidigt på morgonen. Anledningen till vår korta visit var att tidvattnets rörelser i det trånga Doversundet skapar kraftiga strömmar och det gäller att undvika motström!
Det lilla vi såg av Dunkerque gav oss intrycket av en smutsig industristad som gjorde sitt bästa för att bidra till miljöförstöringen, så vi var inte ledsna över att besöket blev hastigt.



Planen var nu att segla förbi Calais till Bolougne, men havet ville annorlunda. Vinden var rakt mot oss och ökade i styrka hela tiden och våghöjden blev besvärande. Det gick alltså långsammare än beräknat och vi insåg att vi dessutom snart skulle få en kraftig motström. Vi kapitulerade sålunda och vände om och gick in i Calais, där vi hittade en bra hamn och en trevlig restaurang.
Hamnen i Calais var av typen tidvattenskyddad med en tröskel, en s.k sill, man måste ta sig över för att komma in. Dessutom krävdes broöppning och det skedde sparsamt ofta. I vårt fall var vi tvungna att passa på att slinka ut kl 06.17 på morgonen. Nästa tillfälle var någon gång mitt på dagen, men då hade strömmarna varit ogynnsamma. Och det gällde ju att komma in i rätt hamn. Annars hade det kunnat vara obekvämt att vakna upp liggandes på sidan! Mycket att tänka på…

Småbåtshamnen i Calais under lågvatten






















Calais – Jersey 25 – 30 juli
Vi planerade för en lång dag och skulle ta oss till staden Dieppe som vi hört mycket positivt om. Ca tio timmar och 70 sjömil senare gled vi in i Dieppe. Staden gjorde oss inte besvikna. Hamnen låg mitt i centrum och det var någon slags festival med levande musik och marknad precis invid kajen.

Den stora hamnbassängen i Dieppe














Nattsegling till Cherbourg
Det spåddes nu gynnsamma vindar för vår vidare segling mot Cherbourg och vi bestämde oss för en nattsegling. Vi gick iväg nästa eftermiddag och kom fram tidigt på morgonen. Vindarna visade sig svagare än prognostiserat och det blev mest motorgång, förutom ett par timmar mitt i natten! Det var första gången vindarna blev svagare än väntat.
I Cherbourg blev det mest fixande med båten och vi såg inte så mycket av staden. En mellanhamn för vår del.

Mot Kanalöarna
Nu var det äntligen dags att upptäcka Kanalöarna – dessa brittiska öar strax utanför Frankrikes nordkust. Vi drog iväg mot Guernsey och hade riktigt bra segling i spännande vatten. Skillnaden mellan högvatten och lågvatten i dessa trakter är ca 10 meter, vilket skapar våldsamma strömmar. Vi hade nästan 5 knops medström vid något tillfälle och då känns det som man flyger fram.

Mysigt i sittbrunnen på väg mot Kanalöarna






















Vi kom fram strax före nio på kvällen och blev dirigerade till en ”waiting pontoon” i väntan på att ”sillen” till hamnen skulle bli överseglingsbar. Vi var dock MÅNGA båtar som låg och väntade på att komma in och vi bestämde oss nästa morgon för att ligga kvar på denna ”waiting pontoon”.

Den inre hamnen i Guernsey..........................................och "sillen" i passagen mellan hamnarna
















Här väntar man gärna tills vattnet är tillräckligt djupt.....Bryggan för alla dingar

























Vi tog dingen in till St Peters Port och klev rakt in i en brittisk miljö. Det visade sig att man till och med hade egna brittiska pund på denna ö. Fast det gick ju också att betala med Pound Sterling…
Vi trivdes bra på Guernsey, liksom på Jersey som vi hade som nästa mål. Jersey, med dess stad S:t Helier, visade sig vara lite större och mer stadslikt, på gott och ont…

Brittiska miljöer i St Peters Port på Guernsey